kanalje

Svenska

Substantiv

Böjningar av kanalje	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kanalje	kanaljen	kanaljer	kanaljerna
Genitiv	kanaljes	kanaljens	kanaljers	kanaljernas

kanalje

1. fähund, skojare; besvärlig person

   Etymologi: Av franska canaille.

Översättningar

fähund, skojare

• engelska: villain ^(en), nuisance ^(en)
• jiddisch: קאַנאַליע f (kanalye)
• polska: kanalia ^(pl) f
• spanska: canalla ^(es)
• tyska: Kanaille ^(de) f, Canaille ^(de) f, Gauner ^(de) m