kara

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

kara (grav accent)

  1. (umemål, skelleftemål) krafsa och skrapa ihop något, hopskrapa, samla, föra tillsammans
    Kara hwar el ȯnner sin gryt.
    Var och en skrapar eld under sin gryta.
    kara rammtragjä
    skrapa gräddtråget
    kara eln onna gryta
    föra elden undan grytan
    Kara hop bröbita å häf dem ti kórgen.
    För ihop brödbitarna och lägg dem i korgen.
    Hwor ajn kara unner sin gryt.
    Var söker sin fördel. (ordspråk)

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

kara f

  1. straff

Turkiska[redigera]

Adjektiv[redigera]

kara

  1. svart