kara

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

kara

  1. (botniamål) krafsa och skrapa ihop något, hopskrapa, samla, föra tillsammans
    Kara hvar il unner sín grýt’.
    Var och en skrapar eld under sin gryta.
    kara rammtragiþ
    skrapa gräddtråget
    kara iln onna grýta
    föra elden undan grytan
    Kara hóp brǿþbíta og hef dem tí kurgin.
    För ihop brödbitarna och lägg dem i korgen.
    Hvór ein kara unner sín grýt’.
    Var söker sin fördel. (ordspråk)

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

kara f

  1. straff

Turkiska[redigera]

Adjektiv[redigera]

kara

  1. svart