kara

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

kara

  1. (botniamål) krafsa och skrapa ihop något, hopskrapa, samla, föra tillsammans
    Kara hvar el unner sínn grýt’.
    Var och en skrapar eld under sin gryta.
    kara rammtragiþ
    skrapa gräddtråget
    kara eln unna grýta
    föra elden undan grytan
    Kara hóp brauþbíta og hef dem tí kurjen.
    För ihop brödbitarna och lägg dem i korgen.
    Hvór ein kara unner sínn grýt’.
    Var söker sin fördel. (ordspråk)

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

kara f

  1. straff

Turkiska[redigera]

Adjektiv[redigera]

kara

  1. svart