kara

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

kara

  • uttal: /kɑ̀ːɾɑ/, /kɔ̀ːɾɑ/
  1. krafsa och skrapa ihop något, hopskrapa, samla, föra tillsammans
    Kara hvar ilþ unner sín grýt’.
    Var och en skrapar eld under sin gryta.
    kara rommtrogeþ
    skrapa gräddtråget
    kara ilþn unda grýtæ
    föra elden undan grytan
    Kara hóp brǿþbítan og hef dem tí kurgjinn.
    För ihop brödbitarna och lägg dem i korgen.
    Hvur einn kara unner sín grýt’.
    Var söker sin fördel. (ordspråk)
    Besläktade ord: kǫru

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

kara f

  1. straff

Turkiska[redigera]

Adjektiv[redigera]

kara

  1. svart