klunga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av klunga  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klunga klungan klungor klungorna
Genitiv klungas klungans klungors klungornas

klunga

  1. samling av föremål
    1878-1888: Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, Claes Annerstedt, Oscar Montelius:
    Kvinnorna stodo i grupper under kastanjerna på gräsbankerna längs vägen, nere i dammet stodo karlarne i klungor, och gåfvo med häftiga gester luft åt sin lokalpatriotism.
    1966: Bita huvudet av skammen, Per Olof Ekström:
    Hon betraktade fördrömd klungan av röda hus på den gröna sluttningen.
    Sammansättningar: tätklunga
  2. (cykling) den grupp cyklister som utgör den stora massan i ett landsvägslopp
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Se även tesaurus: Mängd, Samling, Kvantitet

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av klunga  Aktiv
Infinitiv klunga
Presens klungar
Preteritum klungade
Supinum klungat
Imperativ klunga
Particip
Presens klungande, klungandes
Perfekt

klunga

  1. (reflexivt: klunga sig) bilda klunga

Översättningar[redigera]