klunga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av klunga  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klunga klungan klungor klungorna
Genitiv klungas klungans klungors klungornas

klunga

  1. samling av föremål
    1878-1888: Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, Claes Annerstedt, Oscar Montelius:
    Kvinnorna stodo i grupper under kastanjerna på gräsbankerna längs vägen, nere i dammet stodo karlarne i klungor, och gåfvo med häftiga gester luft åt sin lokalpatriotism.
    1966: Bita huvudet av skammen, Per Olof Ekström:
    Hon betraktade fördrömd klungan av röda hus på den gröna sluttningen.

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

klunga

  1. bilda klunga