knackning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av knackning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ knackning knackningen knackningar knackningarna, åld. el. dial. knackningarne
Genitiv knacknings knackningens knackningars knackningarnas, åld. el. dial. knackningarnes

knackning

  1. det att knacka

Översättningar[redigera]