knekt

Svenska

Substantiv

Böjningar av knekt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	knekt	knekten	knektar	knektarna
Genitiv	knekts	knektens	knektars	knektarnas

knekt

1. (ålderdomligt, militärt) soldat, i synnerhet infanterist (fotsoldat)
2. (kortspel) en av valörerna i en vanlig kortlek (förkortas Kn), räknas vanligen som mer värd än tian men mindre värd än damen; det minst värda av de klädda korten
3. (kortspel) ett enkelt sticktagningsspel för tre till fem spelare
4. större enklare redskap var i något fastskruvas eller fastkläms

Sammansättningar

militärt

• stridsknekt
• legoknekt

Synonymer

spelkort

• Kn (förkortning)

Hyperonymer

spelkort

• klätt kort
• hovkort
• bildkort

Kohyponymer

spelkort

• ess
• kung
• dam
• nummerkort

Hyponymer

spelkort

• Lancelot (klöver knekt)
• Hektor (ruter knekt)
• Étienne de Vignolles (hjärter knekt)
• Holger Danske (spader knekt)

Översättningar

ålderdomligt, militärt: soldat

• bokmål: knekt m
• tyska: Soldat ^(de) m, Lanzknecht m

spelkort

• bokmål: knekt m
• engelska: jack ^(en), knave ^(en)
• franska: valet ^(fr)
• polska: walet ^(pl); jopek, jupek, józek; niżnik
• portugisiska: valete ^(pt) m
• spanska: sota ^(es) f
• tyska: Bube ^(de) m, Unter ^(de) m, Wenzel ^(de) m

Se även

redskap

• dräng
• tving