konkavitet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av konkavitet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ konkavitet konkaviteten konkaviteter konkaviteterna
Genitiv konkavitets konkavitetens konkaviteters konkaviteternas

konkavitet u

  1. något som buktar inåt; det att vara konkav
    Synonymer: in­buktning, ur­holkning
    Antonymer: konvexitet
    Besläktade ord: konkav

Översättningar[redigera]