korva
(Omdirigerad från korva sig)
Svenska[redigera]
Verb[redigera]
| Böjningar av korva | Aktiv |
|---|---|
| Infinitiv | korva |
| Presens | korvar |
| Preteritum | korvade |
| Supinum | korvat |
| Imperativ | korva |
| Particip | |
| Presens | – |
| Perfekt | – |
- (ofta om tyg, reflexivt: korva sig) rulla ihop och bilda veck som långsmala korvar
- Jag gillar inte de här strumporna, för de korvar alltid ihop sig nere vid fotknölarna.
- Besläktade ord: korv
Finska[redigera]
Substantiv[redigera]
| Böjningar av korva | Singular | Plural | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|---|---|
| Grammatiskt | |||||
| Nominativ | korva | korvat | Ackusativ 1 | korva | korvat |
| Ackusativ 2 | korvan | korvat | |||
| Genitiv | korvan | korvien, (korvain) | Partitiv | korvaa | korvia |
| Lokativ (intern) | Lokativ (extern) | ||||
| Inessiv | korvassa | korvissa | Adessiv | korvalla | korvilla |
| Elativ | korvasta | korvista | Ablativ | korvalta | korvilta |
| Illativ | korvaan | korviin | Allativ | korvalle | korville |
| Essiv | Marginell | ||||
| Essiv | korvana | korvina | Instruktiv | – | korvin |
| Exessiv | korvanta | korvinta | Abessiv | korvatta | korvitta |
| Translativ | korvaksi | korviksi | Komitativ | – | (korvineen)? |
korva
Meänkieli[redigera]
Substantiv[redigera]
korva
- öra (hörselorgan)