kranium

Svenska

Substantiv

Böjningar av kranium	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kranium	kraniet	kranier	kranierna
Genitiv	kraniums	kraniets	kraniers	kraniernas

kranium

1. (medicin) skelettstruktur som utgör huvudets stomme; skalle

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1798. Via medeltidens latinska cranium av grekiska κρανίον (kraníon, ”skalle”).

Översättningar

se skalle