krumbukt

Svenska

Substantiv

Böjningar av krumbukt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krumbukt	krumbukten	krumbukter	krumbukterna
Genitiv	krumbukts	krumbuktens	krumbukters	krumbukternas

krumbukt

1. slingring, undanflykt, förevändning

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1840, sammansatt av krum och bukt.

   Besläktade ord: krum, krumbukta

Översättningar

slingring, undanflykt, förevändning

• tyska: Ausflucht ^(de) f, Bückling ^(de) m, Umschweif ^(de) m, Windung ^(de) f