kulta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Finska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kulta  Singular Plural   Singular Plural
Grammatiskt
Nominativ kulta kullat Ackusativ 1 kulta kullat
Ackusativ 2 kullan kullat
Genitiv kullan kultien, (kultain) Partitiv kultaa kultia
Lokativ (intern) Lokativ (extern)
Inessiv kullassa kullissa Adessiv kullalla kullilla
Elativ kullasta kullista Ablativ kullalta kullilta
Illativ kultaan kultiin Allativ kullalle kullille
Essiv Marginell
Essiv kultana kultina Instruktiv kullin
Exessiv kullanta kullinta Abessiv kullatta kullitta
Translativ kullaksi kulliksi Komitativ (kultineen)?

kulta

  1. guld
    Sammansättningar: kultaesine, kultalöytö, kultamitali