kvitten

Svenska

Substantiv

Böjningar av kvitten	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kvitten	kvitten	kvitten	kvitten
Genitiv	kvittens	kvittens	kvittens	kvittens

Böjningar av kvitten	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kvitten	kvitten	kvitten	kvitten
Genitiv	kvittens	kvittens	kvittens	kvittens

kvitten u eller n

1. ett lövfällande trädslag (Cydonia oblonga) inom växtfamiljen rosväxter (Rosaceae); individ av arten kvitten

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1685.

2. frukt från trädet kvitten (1)

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1578. Av medellågtyska quiten, av grekiska μηλοκυδώνιον (mēlokudṓnion, ”kvittenäpple”), Κυδωνία (Kudōnía), en stad på ön Kreta.

   Sammansättningar: kvittenmarmelad, kvittensylt, kvittengelé, kvittenträd, kvittenäpple, rosenkvitten

Översättningar

träd

• katalanska: codonyer ^(ca) m
• tyska: Quittenbaum ^(de) m

frukt

• armeniska: սերկեւիլ (serkewil)
• baskiska: irasagar
• bokmål: kvede
• danska: kvæde
• engelska: quince ^(en)
• esperanto: cidonio
• finska: kvitteni ^(fi)
• franska: coing ^(fr)
• färöiska: kveði f
• georgiska: კომში ^(ka) (ḳomši)
• grekiska: κυδώνι ^(el) n (kydóni)
• hebreiska: חַבּוּשׁ ^(he) m (chabúsh)
• isländska: roðarunnaepli n
• italienska: mela cotogna f, cotogna f
• katalanska: codony ^(ca) m
• kinesiska: 榲桲 ^(zh), 榅桲 (wēnpo)
• koreanska: 마르멜로 (mareumello)
• kroatiska: dunja f
• kurdiska: biyok ^(ku)
• luxemburgiska: Quitt f
• makedonska: ду́ња f (dúnja)
• nederländska: kweepeer ^(nl)
• occitanska: codonh ^(oc)
• persiska: به ^(fa) (beh), بهی ^(fa) (behi)
• polska: pigwa ^(pl)
• portugisiska: marmelo ^(pt) m
• rumänska: gutuie ^(ro) f
• ryska: айва ^(ru) f
• slovenska: kutina ^(sl) f
• spanska: membrillo ^(es) m
• tjeckiska: kdoule ^(cs) f
• turkiska: ayva ^(tr)
• tyska: Quitte ^(de) f
• ungerska: birs ^(hu), birsalma ^(hu), birskörte ^(hu)