lördag

Svenska

Substantiv

Böjningar av lördag	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lördag	lördagen	lördagar	lördagarna
Genitiv	lördags	lördagens	lördagars	lördagarnas
Som förled i sammansättningar används lördags- eller lördag-.

lördag

1. veckans sjätte dag

   Etymologi: Av fornsvenskans løghardagher, av løgh (”tvätt”, ”bad”).

Varianter

• lör (förkortning)

Besläktade ord

• lögardagen

Grammatik

I sammansättningar med tidsperioder under dygnet som kväll och morgon kan både lördags- och lördag- användas som förled. Språkrådet rekommenderar lördags- som förled [1]. I övriga sammansättningar används alltid lördags- som förled.

Sammansättningar

• lördagsgodis
• lördagskväll, lördagkväll
• lördagsmorgon, löragmorgon

Översättningar

Översättningar

armeniska: շաբաթ (hy) (sjabat) baskiska: larunbat (eu), zapatu (eu), ebiakoitz (eu), neskenegun (eu) bokmål: lørdag (no) danska: lørdag (da) enaresamiska: lávârdâh engelska: Saturday (en) esperanto: sabato (eo) finska: lauantai (fi) franska: samedi (fr) färöiska: leygardagur (fo) m isländska: laugardagur (is) m italienska: sabato (it) japanska: 土曜日 (ja) (どようび (ja), doyoubi) kinesiska: 星期六 (zh) (mandarin: xīngqīlìu)

koreanska: 토요일 (ko) (toyoil) latin: dies Saturni (la) nederländska: zaterdag (nl) m nordsamiska: lávvardat, lávvordat nynorska: laurdag (nn) persiska: شنبه (fa) (šanbeh) polska: sobota (pl) ryska: суббота (ru) f spanska: sábado (es) m tjeckiska: sobota (cs) f tyska: nordtyska: Sonnabend (de) m sydtyska: Samstag (de) m malajiska: hari Sabtu vepsiska: sobat älvdalska: lovdag

Se även

• Veckodagarna på olika språk (appendix)