lyss

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av lyss  Aktiv
Infinitiv lyss
Presens lyss
Preteritum lyddes
Supinum (lytts)
Imperativ lyss
Particip
Presens
Perfekt
Not:

Supinumformen är ovanlig.

lyss

  1. (poetiskt) lyssna
    1861: Romeo och Julia, William Shakespeare, översättning av Carl August Hagberg:
    Julia: Hvem är du der, som dold i natten smyger och lyss till mina tankar?
    Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge. (Heidenstam: Åkallan och löfte)
    Vanliga konstruktioner: lyss till, lyss efter, lyss på
    Varianter: lydas
    Etymologi: Av presensformen av verbet lydas, lyds som sedermera blev lyss. Jämför ids av idas, och leds av ledas. Ytterst av fornsvenska lyþas.
    Besläktade ord: ljuda, lyda