mantilj

Svenska

Substantiv

Böjningar av mantilj	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mantilj	mantiljen	mantiljer	mantiljerna
Genitiv	mantiljs	mantiljens	mantiljers	mantiljernas

kvinna med mantilj

mantilj u

1. (spansk) slöja, schal av spetsar

   1926: Charlotte Löwensköld, Selma Lagerlöf:

   Men så snart som vagnen hade försvunnit bakom trädgårdshörnet, satte Charlotte på sig hatt och mantilj och gick till kyrkan.

   1948: Bruksherren, Birgit Th. Sparre:

   Konvenansen fordrade att hon och hennes döttrar gjorde prinsen sin uppvaktning. Det skulle ske i svarta sidenklänningar med spetskrås, bahytt, mantilj och hela finessen.

   Synonymer: spetssjal

   Etymologi: Av spanska mantilla, som i sin tur kommer från latinska mantellum.

Översättningar

(spansk) slöja, schal av spetsar

• franska: mantille ^(fr) f
• portugisiska: mantilha ^(pt) f
• tyska: Mantilla ^(de) f