marran

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av marran  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ marran marranen marraner marranerna
Genitiv marrans marranens marraners marranernas

marran u

  1. (historia) jude som tvångsdöptes in till den kristna tron (på iberiska halvön, som under och efter den kristna återerövringen av halvön hamnade i en kristen, mindre religiöst tolerant miljö)
    Etymologi: Av spanska marrano, av arabiska مُحَرَّم (muḥarram, ”förbjuden”), syftande på svin.

Översättningar[redigera]