motståndare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av motståndare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ motståndare motståndaren, vard. motståndarn motståndare motståndarna, åld. el. dial. motståndarne
Genitiv motståndares motståndarens, vard. motståndarns motståndares motståndarnas, åld. el. dial. motståndarnes

motståndare

  1. någon/något som står mot någon/något i en situation; någon/något som har motsatt mål jämfört med någon/något
    Han var min motståndare i gårdagens match.
    Synonymer: konkurrent, motspelare
    Jämför: antagonist

Besläktade ord[redigera]

Fraser[redigera]

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]