Hoppa till innehållet

natter

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Natter och nätter.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

natter

  1. (dödform, främst i sammansättningar) huggorm
    Etymologi: Förmodligen via 1500-talstyskan (jämför tyska Natter (”snok”), av medelhögtyska nātere (”orm”)), troligen ersättande en inhemsk form med betydelsen huggorm, av fornnordiska naðr, naðra (”giftorm”), idag återfunnen i dalmål som svenska näder, nädra (”kopparödla”). Kognat med en germansk rot för orm, se isländska naður, naðra (”huggorm”), tyska Otter (”huggorm”), engelska adder (”huggorm”).
    Sammansättningar: natterrot, nattertunga, nattervurts, natterört

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

natter

  1. snack

Verb

[redigera]
Böjningar av natter  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens natter natters natter
Preteritum nattered
Perfektparticip nattered
Presensparticip nattering, vard. natterin'

natter

  1. snacka