nicken

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

nicken

  1. böjningsform av nick


Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för nicken 

Hjälpverb: haben

Infinitiv nicken
Presensparticip nickend
Perfektparticip genickt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich nicke  du nickst  er, sie, es nickt 
Plural wir nicken  ihr nickt  sie nicken 
Preteritum Singular ich nickte  du nicktest  er, sie, es nickte 
Plural wir nickten  ihr nicktet  sie nickten 
Imperativ
Singular - nicke ! -
Plural - nickt ! nicken Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich nicke  du nickest  er, sie, es nicke 
Plural wir nicken  ihr nicket  sie nicken 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich nickte  du nicktest  er, sie, es nickte 
Plural wir nickten  ihr nicktet  sie nickten 

nicken

  1. nicka