norn

Svenska

Substantiv

norn

1. västnordiskt språk som talades på Shetlandsöarna och Orkneyöarna men som idag är utdött

Översättningar

västnordiskt språk

• belarusiska: норн m (norn)
• bokmål: norn n
• bretonska: norneg
• danska: norn
• engelska: Norn ^(en)
• finska: norni ^(fi)
• franska: norne ^(fr) m
• färöiska: norn
• iriska: Nórnais f
• isländska: norn ^(is)
• katalanska: norn m
• limburgiska: nórn
• lågskotska: Norn
• nederländska: Norn ^(nl) n
• nynorska: norn n
• ryska: норн
• skotsk gäliska: Nòrnais f
• spanska: norn m
• tjeckiska: nornština
• turkiska: Nornca
• tyska: Norn ^(de)

Bokmål

Substantiv

norn n

1. norn, utdött västnordiskt språk

Danska

Substantiv

norn

1. norn, utdött västnordiskt språk

Färöiska

Substantiv

norn

1. norn, utdött västnordiskt språk

Isländska

Substantiv

Böjningar av norn 2	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	norn	nornin	nornir	nornirnar
Ackusativ	norn	nornina	nornir	nornirnar
Dativ	norn	norninni	nornum	nornunum
Genitiv	nornar	nornarinnar	norna	nornanna

norn f

1. norn, utdött västnordiskt språk
2. häxa; norna

Nynorska

Substantiv

norn n

1. norn, utdött västnordiskt språk

Spanska

Substantiv

norn m

1. norn, utdött västnordiskt språk