objekt

Svenska

Substantiv

Böjningar av objekt	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	objekt	objektet	objekt	objekten
Genitiv	objekts	objektets	objekts	objektens

objekt

1. ett sammanhängande och fysiskt existerande föremål

   Synonymer: föremål, sak, ting, pryl, grej, pryttel, grunka

   Hyponymer: (något slags maskin, eller annat som förväntas uträtta något:) mackapär, mojäng, manick, don

2. (lingvistik) en satsdel som utgör föremål för ett transitivt verb

   Sammansättningar: ackusativobjekt, dativobjekt, objektsform, objektsfras, objektsats

   Fraser: direkt objekt, indirekt objekt

3. (datavetenskap) i objektorienterad programmering, en instans av en klass eller en struktur; mer generellt inom programmering, ett sammanhängande minnesområde med en specifik användning

Etymologi: Av latinska objectum.

Besläktade ord: objektiv, objektivera, objektifiera

Översättningar

fysiskt föremål

• belarusiska: аб'е́кт m
• bokmål: gjenstand ^(no)
• danska: genstand ^(da) u, objekt ^(da) n
• engelska: object ^(en)
• finska: objekti ^(fi)
• franska: objet ^(fr) m, chose ^(fr) f
• isländska: hlutur ^(is) m
• italienska: oggetto ^(it) m
• japanska: 物体 ^(ja) (ぶったい, buttai), 物 ^(ja) (もの, mono), 物件 ^(ja) (ぶっけん, bukken)
• polska: obiekt ^(pl) m
• portugisiska: objeto ^(pt) m
• ryska: объе́кт ^(ru) m
• spanska: objeto ^(es) m
• tyska: Objekt ^(de) n
• ukrainska: об'єкт m
• ungerska: tárgy ^(hu)

lingvistik: satsdel

• belarusiska: аб'е́кт m
• danska: genstandsled ^(da) n
• engelska: object ^(en)
• finska: objekti ^(fi)
• franska: objet ^(fr) m
• japanska: 目的語 (もくてきご, mokutekigo)
• polska: dopełnienie ^(pl) n
• ryska: объе́кт ^(ru) m
• spanska: objeto ^(es) m, complemento ^(es) m
• tyska: Objekt ^(de) n
• ukrainska: об'єкт m
• ungerska: tárgy ^(hu)

programmering

• bokmål: objekt ^(no) n
• danska: objekt ^(da) n
• engelska: object ^(en)
• franska: objet ^(fr) m
• polska: obiekt ^(pl) m
• ryska: объе́кт ^(ru) m
• tyska: Objekt ^(de) n
• ungerska: objektum ^(hu)