obotfärdighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av obotfärdighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ obotfärdighet obotfärdigheten
Genitiv obotfärdighets obotfärdighetens

obotfärdighet u

  1. det att vara obotfärdig
    Se även tesaurus: Ont, Obotfärdighet