Hoppa till innehållet

obotfärdighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av obotfärdighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ obotfärdighet obotfärdigheten
Genitiv obotfärdighets obotfärdighetens

obotfärdighet u

  1. det att vara obotfärdig
    Se även tesaurus: Ont, Obotfärdighet