onus

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av onus  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ onus onuset onus onusen
Genitiv onus onusets onus onusens

Not:

Plural även onera.

onus

  1. skatter, pålagor el dyl
  2. börda, bevisbörda

Översättningar[redigera]

Latin[redigera]

Substantiv[redigera]

Deklination för onus Singular Plural
Nominativ onus onera
Genitiv oneris onerum
Dativ oneri oneribus
Ackusativ onus onera
Ablativ onere oneribus
Vokativ onus onera

onus n

  1. börda, last