ordnen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för ordnen

Hjälpverb: haben

Infinitiv ordnen
Presensparticip ordnend
Perfektparticip geordnet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich ordne  du ordnest  er, sie, es ordnet 
Plural wir ordnen  ihr ordnet  sie ordnen 
Preteritum Singular ich ordnete  du ordnetest  er, sie, es ordnete 
Plural wir ordneten  ihr ordnetet  sie ordneten 
Imperativ
Singular - ordne ! -
Plural - ordnet ! ordnen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich ordne  du ordnest  er, sie, es ordne 
Plural wir ordnen  ihr ordnet  sie ordnen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich ordnete  du ordnetest  er, sie, es ordnete 
Plural wir ordneten  ihr ordnetet  sie ordneten 

ordnen

  1. ordna
    Besläktade ord: Ordner, Ordnerin, Ordnung
    Sammansättningar: einordnen