oregano

Svenska

Substantiv

Böjningar av oregano	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	oregano	oreganon
Genitiv	oreganos	oreganons

oregano

1. en växtart (Origanum vulgare) i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae); individ av denna ört

   Synonymer: kungsmynta

   Etymologi: Av italienska origano.

Översättningar

krydda

• bokmål: oregano, bergmynte
• danska: oregano
• engelska: oregano ^(en)
• esperanto: origano ^(eo)
• finska: oregano ^(fi), mäkimeirami ^(fi)
• franska: marjolaine ^(fr) f
• galiciska: ourego ^(gl) m
• isländska: óriganó m, bergmynta f
• italienska: origano ^(it)
• katalanska: orenga f
• kroatiska: origano m, mravinac m
• lettiska: raudene ^(lv) f
• makedonska: оригано n (origáno)
• maltesiska: oreganu m
• nederländska: oregano ^(nl)
• polska: oregano ^(pl) n
• portugisiska: orégano ^(pt) m, orégão ^(pt) m
• spanska: orégano ^(es) m
• tyska: Oregano ^(de) m, Dorst, Dost ^(de), Echter Dost, Gemeiner Dost, Wohlgemut, Wilder Majoran