pjunkig
Svenska
[redigera]Adjektiv
[redigera]| Böjningar av pjunkig | Positiv | |
|---|---|---|
| Attributivt | ||
| Obestämd singular |
Utrum | pjunkig |
| Neutrum | pjunkigt | |
| Bestämd singular |
Maskulinum | pjunkige |
| Alla | pjunkiga | |
| Plural | pjunkiga | |
| Predikativt | ||
| Singular | Utrum | pjunkig |
| Neutrum | pjunkigt | |
| Plural | pjunkiga | |
| Kompareras med mer och mest. | ||
| Adverbavledning | (pjunkigt)? | |
pjunkig
- gnällig över småsaker, jämrandes utan någon vettig anledning
- 1842: Qvinnan med förmyndare, Sophie Bolander:
- Ida hade bjudit lilla Lina som under föregående vinter blifvit blek, krasslig och pjunkig att åtfölja Henrika för att stanna det öfriga af sommaren hos Ida på landet.
- Ida hade bjudit lilla Lina som under föregående vinter blifvit blek, krasslig och pjunkig att åtfölja Henrika för att stanna det öfriga af sommaren hos Ida på landet.
- Besläktade ord: pjunk, pjunka, pjunkighet
- 1842: Qvinnan med förmyndare, Sophie Bolander:
Översättningar
[redigera]gnällig över småsaker, jämrandes utan någon vettig anledning
- engelska: wheepy, whiny (en)
- franska: pleurnicheur (fr)
- italienska: piagnucoloso, piagnucolone