Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

m & f

  • uttal: /rúː/, /róʊ̯ː/
  1. hörn
    Keppen stár í rón.
    Käppen står i hörnet.
  2. (anatomi) höft
    Synonymer: lend
  3. fina, tunna skärvor och veck, som visar sig i eggen eller bettet av en kniv eller annat vasst instrument, när det för tunt slipas
    słíp’ rón pá líenn
    slipa lien till dess små skärvor börjar vika sig i eggen
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska , rǫ́, ursprungligen betydande "något böjt"; jämför svenska, danska, norska vrå.
Grammatik: Nom. bfsg. rón eller róŋn m.
Sammansättningar: busró, musaró, nyrþró, róhalt, róskakk, róskáp, stekkró, viþaró
Homofoner: róþ

Fornnordiska[redigera]

Substantiv[redigera]

f

  1. ro