ranglighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ranglighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ ranglighet rangligheten
Genitiv ranglighets ranglighetens

ranglighet u

  1. det att vara ranglig
    Se även tesaurus: Fara