reden

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

reden

  1. böjningsform av rede

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för reden

Hjälpverb: haben

Infinitiv reden
Presensparticip redend
Perfektparticip geredet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich rede  du redest  er, sie, es redet 
Plural wir reden  ihr redet  sie reden 
Preteritum Singular ich redete  du redetest  er, sie, es redete 
Plural wir redeten  ihr redetet  sie redeten 
Imperativ
Singular - rede ! -
Plural - redet ! reden Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich rede  du redest  er, sie, es rede 
Plural wir reden  ihr redet  sie reden 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich redete  du redetest  er, sie, es redete 
Plural wir redeten  ihr redetet  sie redeten 

reden

  1. prata, tala
    Sie redet gerne über Politik.
    Hon pratar gärna (om) politik.
    Synonymer: sprechen
    Besläktade ord: Rede, Redner, Rednerin