Hoppa till innehållet

resonlighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av resonlighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ resonlighet resonligheten
Genitiv resonlighets resonlighetens

resonlighet u

  1. det att vara resonlig
    Se även tesaurus: Förstånd