rimmare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av rimmare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rimmare rimmaren, vard. rimmarn rimmare rimmarna
Genitiv rimmares rimmarens, vard. rimmarns rimmares rimmarnas

rimmare u

  1. person som skriver rim
    Besläktade ord: rimma, rimmeri
    Se även tesaurus: Dikt