ruse

Bokmål

Substantiv

Böjningar av ruse	Singular		Plural
	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ruse	rusa, rusen	ruser	rusene
Genitiv	ruses	rusas, rusens	rusers	rusenes

ruse mf

1. ryssja

Verb

ruse

1. rusa

Engelska

Substantiv

Böjningar av ruse	Singular	Plural
Nominativ	ruse	ruses
Genitiv	ruse's	ruses'

ruse

• uttal: ruːz

1. list
2. slugt knep

Etymologi: Av fornfranska ruse, reuse (”knep”), av verbet reuser (”undvika” eller ”lura”), av latinska recusare (”neka; tveka”).