sabotage

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
sabotage

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av sabotage  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ sabotage sabotaget sabotage sabotagen
Genitiv sabotages sabotagets sabotages sabotagens

sabotage

  1. (brottslighet, juridik) det att sabotera; handlingen att förstöra något normalt med avsikten att (på ett oacceptabelt sätt) försöka att göra någon verksamhet omöjlig
    Islamisterna utförde ett sabotage mot flygplanet.
    Etymologi: Av franska sabotage, av saboter (”sabotera”, ursprungligen ”klampa med träskor”, användes om slarviga arbetare), av sabot (”träsko, hov”), av turkiska zabata, från persiska. Jämför spanska zabato (”sko”) och portugisiska sapato (”sko”), använt sedan slutet 1800-talet eller början av 1900-talet.[1]
    Jämför: förgörelse, skadegörelse, terrorism, vandalism, åverkan, säkerhetsskydd
    Besläktade ord: sabotera, sabotör
    Sammansättningar: blåljussabotage, ledningssabotage, sabotageprogram

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Bergman, B (2007): ”Ordens ursprung”, Wahlström & Widstrand, sid. 287.