seka

Bottniska

Verb

seka

• uttal: /sèːkʰɑ/

1. att med en ovass kniv eller annat dåligt instrument skära av något, som går ganska dåligt, och är mera ett sargande än ett skärande

   Hvurrig lengj’ jag sekað svø gæt eð á dil słút.

   Hur länge jag sargade, så måste det av till slut.

2. att länge hålla på och småträta eller omtala en obetydlig sak samt detsamma och samma, kälta

   Hall dú pá seka hednă enn?

   Håller du på att brumma i det där ännu?

3. arbeta långsamt, vara långsam, trög i sina rörelser; uppskjuta, dröja; säges överhuvud om allt som går trögt

   hǫnð gikk ǫ́g sekað fót um fót.

   Hón sekað ǫ́g spænn.

   hǫnð sekað ǫ́g tuggeð.

   hǫnð sekað við dí.

Besläktade ord: sek, sekalundum, sekl’

Jämför: kika

Esperanto

Adjektiv

Böjningar av seka	Singular	Plural
Nominativ	seka	sekaj
Ackusativ	sekan	sekajn
Adverbavledning	(seke)?
Kompareras med pli och plej.

seka

1. torr