shofar

Svenska

Substantiv

shofar u

1. (musikinstrument) ett slags blåshorn som används rituellt inom judendomen

   Etymologi: Av hebreiska שׁוֹפָר.

Översättningar

ett slags blåshorn som används rituellt inom judendomen

• danska: shofar u
• engelska: shofar ^(en)
• hebreiska: שׁוֹפָר ^(he) m (shofár)
• jiddisch: שופֿר m (shoyfer)
• katalanska: xofar m
• nederländska: sjofar ^(nl) m
• occitanska: shofar m
• polska: szofar ^(pl) m
• portugisiska: xofar ^(pt) m
• spanska: shofar ^(es) m
• tyska: Schofar ^(de) m

Engelska

Substantiv

Böjningar av shofar	Singular	Plural
Nominativ	shofar	shofars
Genitiv	shofar's	shofars'

shofar

1. (musikinstrument) shofar

Spanska

Substantiv

Böjningar av shofar	Singular	Plural
Maskulinum	shofar	shofares

shofar m

1. (musikinstrument) shofar