sotnik

Svenska

Substantiv

Böjningar av sotnik	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sotnik	sotniken	sotniker	sotnikerna
Genitiv	sotniks	sotnikens	sotnikers	sotnikernas

sotnik u

1. (ålderdomligt, militärt) befäl över en sotnja (kompani, skvadron), kompanibefäl, skvadronchef, kapten, major, centurion; förr i Ryssland och Ukraina

   Kort därpå kom sotniken och byäldsten ridande, åtföljda av två kosacker.

   Varianter: sotnick, sotnyk

Översättningar

befäl över en sotnja

• belarusiska: со́тнік m
• engelska: sotnik ^(en)
• franska: sotnik m
• litauiska: sotnikas m
• nederländska: sotnik m
• polska: setnik m
• portugisiska: sotnik m
• ryska: со́тник ^(ru) m
• ukrainska: со́тник m