span

Se även Span och spån.

Svenska

Substantiv

span n (oböjligt)

1. syn i betydelsen få syn på något

   Vanliga konstruktioner: få span på, hålla span på, sätta span på

2. det att spana; spaning

   Vanliga konstruktioner: sitta på span

3. böjningsform av spa

Engelska

Substantiv

Böjningar av span	Singular	Plural
Nominativ	span	spans
Genitiv	span's	spans'

span

• uttal: spæn

1. (arkitektur) spann; horisontell konstruktion som överbryggar distansen mellan två stödpunkter
2. (väg- och vattenbyggnad) spann, brospann; del av en bro som överbryggar distansen mellan två stödpunkter

Verb

Böjningar av span	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	span	spans	span
Preteritum	◀	spanned	▶
Perfektparticip	◀	spanned	▶
Presensparticip	◀	spanning, vard. spannin'	▶

span

• uttal: spæn

1. spänna
2. böjningsform av spin