Hoppa till innehållet

spjut

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av spjut 1, 3 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ spjut spjutet spjut spjuten
Genitiv spjuts spjutets spjuts spjutens
Böjningar av spjut 2 Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ spjut spjutet
Genitiv spjuts spjutets

spjut

  1. lång stav med en vass spets i ena änden, använt som vapen
    Hyponymer: bardisan, broddspjut, fiskespjut, huggspjut, kastspjut, knävelspjut, sponton, stötspjut
  2. (sport) idrottsgrenen spjutkastning
    Synonymer: spjutkastning
  3. (sport) (enskilt exemplar av) den avlånga stav som används i spjutkastning
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet[1] som fornsvenska spiut, av fornnordiska spjót. Jämför forndanska spiut, spiyt, till danska spyd, även nynorska spjot. Kognat med fornsaxiska spiot, medellågtyska spēt, fornhögtyska spioz m, medelhögtyska spiez, tyska spiess m eller n. Besläktat med spett och spets, möjligen även spö. Oklar rotetymologi. Möjligen från urindoeuropeiskt håll besläktat med grekiska σπεύδω (spévdo, ”trycka på, skynda”), via litauiska spáusti (”trycka”), till funktionen spjutstöt.
Sammansättningar: fiskespjut, huggspjut, kastspjut, knävelspjut, spjutspets, spjutspetsteknologi, stötspjut

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "spjut"