splittern
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Tyska[redigera]
Verb[redigera]
| Konjugation för splittern Hjälpverb: sein | ||||
|---|---|---|---|---|
| Infinitiv | splittern | |||
| Presensparticip | splitternd | |||
| Perfektparticip | gesplittert | |||
| Indikativ | 1:a pers. | 2:a pers. | 3:e pers. | |
| Presens | Singular | - | - | er, sie, es splittert |
| Plural | - | - | sie splittern | |
| Preteritum | Singular | - | - | er, sie, es splitterte |
| Plural | - | - | sie splitterten | |
| Imperativ | ||||
| Singular | - | - | - | |
| Plural | - | splittert ! | - | |
| Konjunktiv I | ||||
| Presens | Singular | - | - | er, sie, es splittere |
| Plural | - | - | sie splittern | |
| Konjunktiv II | ||||
| Preteritum | Singular | - | - | er, sie, es splitterte |
| Plural | - | - | sie splitterten | |
splittern
- splittra, spillra
- Besläktade ord: Splitter
- Sammansättningar: absplittern, zersplittern