strafen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för strafen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv strafen
Presensparticip strafend
Perfektparticip gestraft
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich strafe  du strafst  er, sie, es straft 
Plural wir strafen  ihr straft  sie strafen 
Preteritum Singular ich strafte  du straftest  er, sie, es strafte 
Plural wir straften  ihr straftet  sie straften 
Imperativ
Singular - strafe ! -
Plural - straft ! strafen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich strafe  du strafest  er, sie, es strafe 
Plural wir strafen  ihr strafet  sie strafen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich strafte  du straftest  er, sie, es strafte 
Plural wir straften  ihr straftet  sie straften 

strafen

  1. straffa
    Synonymer: bestrafen
    Besläktade ord: Strafe