stuk

Svenska

Substantiv

Böjningar av stuk	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stuk	stuket	stuk	stuken
Genitiv	stuks	stukets	stuks	stukens

stuk n

1. (kläder, mode) form, snitt, stil

   Lyxiga sammetsmaterial ger det rätta stuket och får synas i såväl möbler som mindre inredningsdetaljer.

   Besläktade ord: stuka, stukbar, stukning

   Jämför: struken, stucken, stukad

Danska

Substantiv

Böjningar av stuk	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stuk	stukken
Genitiv	stuks	stukkens

Böjningar av stuk	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stuk	stukket
Genitiv	stuks	stukkets

stuk n eller u

1. (byggnadsteknik) stuck, stuckatur

   Synonymer: stukkatur

   Sammansättningar: stukloft, stukroset