substantiv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
substantiv

Se även Substantiv.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av substantiv  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ substantiv substantivet substantiv substantiven
Genitiv substantivs substantivets substantivs substantivens

substantiv

  1. (ordklasser) ordklass omfattande ord som namnger människor, varelser, föremål, platser, material, tider, händelser, tillstånd, egenskaper, relationer och dylikt; ett ord i ovanstående ordklass
    Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring.
    Ett substantiv och ett verb räcker för en minimal mening.
    Synonymer: huvudord
    Hyperonymer: nomen
    Hyponymer: abstrakta substantiv, delbara substantiv, dividuativa substantiv, egennamn, individuativa substantiv, konkreta substantiv, odelbara substantiv, oräknebara substantiv, räknebara substantiv
    Hyponymer: abstrakt substantiv, delbart substantiv, dividuativt substantiv, egennamn, individuativt substantiv, konkret substantiv, odelbart substantiv, oräknebart substantiv, plurale tantum, räknebart substantiv
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: substantivisk

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av substantiv  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ substantiv substantivet substantiver, substantiv substantivene
Genitiv substantivs substantivets substantivers, substantivs substantivenes

substantiv

  1. (ordklasser) substantiv

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

substantiv

  1. (ordklasser) substantiv

Rumänska[redigera]

Substantiv[redigera]

substantiv

  1. (ordklasser) substantiv