substantiv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
substantiv

Se även Substantiv.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av substantiv  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ substantiv substantivet substantiv substantiven
Genitiv substantivs substantivets substantivs substantivens

substantiv

  1. (grammatik) ordklass omfattande ord som namnger människor, varelser, föremål, platser, material, tider, händelser, tillstånd, egenskaper, relationer och dylikt
    Synonymer: huvudord
    Hyperonymer: nomen
    Hyponymer: abstrakta substantiv, delbara substantiv, dividuativa substantiv, egennamn, individuativa substantiv, konkreta substantiv, odelbara substantiv, oräknebara substantiv, räknebara substantiv
  2. (grammatik) ett ord i ovanstående ordklass
    Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring.
    Synonymer: huvudord
    Hyperonymer: nomen
    Hyponymer: abstrakt substantiv, delbart substantiv, dividuativt substantiv, egennamn, individuativt substantiv, konkret substantiv, odelbart substantiv, oräknebart substantiv, plurale tantum, räknebart substantiv

Besläktade ord[redigera]

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av substantiv  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ substantiv substantivet substantiver, substantiv substantivene
Genitiv substantivs substantivets substantivers, substantivs substantivenes

substantiv

  1. (grammatik) substantiv

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

substantiv

  1. (grammatik) substantiv

Rumänska[redigera]

Substantiv[redigera]

substantiv

  1. (grammatik)substantiv