sushi

Svenska

Substantiv

Böjningar av sushi	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sushi	sushin
Genitiv	sushis	sushins

sushi u

1. en japansk maträtt med kokt ris smaksatt med ingefära, vanligen även med rå fisk

   1989 (12 maj): Pärlan bland japaner, Dagens Industri:

   Ja, till och med sushi, japanska risbollar med rå fisk kryddad med den japanska gröna pepparroten, som doppas i soja, har blivit populär lunchmat. Vem trodde det för tio år sedan?

   Sammansättningar: sushikock, sushikrog, sushirestaurang, sushiris, sushirulle, sushiställe

   Etymologi: Av japanska 鮨, 鮓, 寿司, すし (sushi, från början syftandes på なれずし (narezushi, "jäst ris med rå fisk"), senare menas 江戸前寿司 (edomae-zushi, "rå fisk och ris smaksatt med risvinäger")), från すしめし (sushimeshi, "surt ris").

   Meronymer: soja, wasabi, misosoppa

Översättningar

japansk maträtt

• danska: sushi ^(da) u
• engelska: sushi ^(en)
• finska: sushi ^(fi)
• franska: sushi ^(fr) m
• japanska: すし ^(ja), 寿司 ^(ja), 鮨 ^(ja), 鮓 ^(ja)
• kinesiska: 寿司 ^(zh), 壽司 ^(zh)
• lettiska: suši ^(lv)
• ryska: суши ^(ru) n
• tjeckiska: suši ^(cs)
• tyska: Sushi ^(de) n

Engelska

Substantiv

sushi

1. sushi

   Etymologi: Av japanska 寿司 (sushi).

Finska

Substantiv

sushi

1. sushi

   Etymologi: Av japanska 寿司 (sushi).

Franska

Substantiv

sushi m

1. sushi

   Etymologi: Av japanska 寿司 (sushi).

Katalanska

Substantiv

sushi m

1. sushi

   Etymologi: Av japanska 寿司 (sushi).

   Sammansättningar: rotlle de sushi

Polska

Substantiv

sushi n

1. sushi

   Etymologi: Av japanska 寿司 (sushi).

Spanska

Substantiv

sushi m

1. sushi

   Etymologi: Av japanska 寿司 (sushi).