tektonik

Svenska

Substantiv

Böjningar av tektonik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tektonik	tektoniken
Genitiv	tektoniks	tektonikens

tektonik u

1. geologisk subdisciplin som intresserar sig för jordskorpans regionala strukturer och de geologiska processer som skapat dem

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1900. Av tyska Tektonik, detta ytterst en bildning till grekiska τέκτων (téktōn).

   Besläktade ord: tektonisk

   Sammansättningar: plattektonik

Översättningar

geologisk subdisciplin som intresserar sig för jordskorpans regionala strukturer och de geologiska processer som skapat dem

• bokmål: tektonikk
• danska: tektonik
• engelska: tectonics ^(en)
• franska: tectonique ^(fr) f
• italienska: tettonica ^(it) f
• katalanska: tectònica f
• nederländska: tektoniek ^(nl)
• portugisiska: tectónica ^(pt) f
• spanska: tectónica ^(es) f

Albanska

Adjektiv

tektonik

1. tektonisk