topp

Svenska

Substantiv

Böjningar av topp	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	topp	toppen	toppar	topparna, åld. el. dial. topparne
Genitiv	topps	toppens	toppars	topparnas, åld. el. dial. topparnes

topp

1. högsta punkten, spetsigt föremål, det bästa
2. (överfört) fjäll- eller bergstopp
3. (klädesplagg) blus
4. högt stående kandidat eller representant för en organisation eller förening

   Det visade sig att partitoppen låg bakom baksajten Avspritsat.

Besläktade ord: toppa, toppig, toppen

Sammansättningar: bergstopp, nordtopp, sockertopp, toppledare, topplock

Översättningar

högsta punkten, spetsigt föremål, det bästa

engelska: top (en) finska: huippu (fi) franska: sommet (fr) m

nederländska: top (nl) m ryska: верхушка (ru) f, вершина (ru) f tyska: Spitze (de) f, Gipfel (de) m

blus

engelska: top (en) finska: toppi (fi) italienska: top (it) m

nederländska: topje (nl) n tyska: Top (de) n, Oberteil (de) n