torv

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av torv  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ torv torven
Genitiv torvs torvens

torv

  1. växtdelar i mossar och kärr som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat
    Etymologi: Av fornsvenska torf, törf. Besläktat med bland annat danska tørv, norska torv, nederländska turf, tyska torf och engelska turf.
    Besläktade ord: torva
    Sammansättningar: torvaska, torvbal, torvbrasa, torvbrikett, torvbrytning, torvbränsle, torvdikning, torveldning, torvindustri, torvjord, torvkraftverk, torvmark, torvmosse, torvmossefynd, torvmull, torvskärning, torvströ, torvtak, torvtäckning, torvtäckt, torvtäkt, torvupptagning

Översättningar[redigera]

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

torv

  1. torv, bränntorv