träl

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av träl  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ träl trälen trälar trälarna
Genitiv träls trälens trälars trälarnas

träl

  1. ofri person som tvingats in i servitud; slav
    Etymologi: Av fornsvenska þræl. Av fornnordiska þræll, av urgermanska *þragilaz *þrahilaz, *þrēhilaz, från roten *þreh-, *þreg-, *þrag- "att springa", av urindoeuropeiska *trāgʰ- ("draga, löpa, springa").
    Användning: Används särskilt om ofria personer under vikingatiden i Skandinavien.
    Besläktade ord: träla, träldom, trälinna

Översättningar[redigera]