Hoppa till innehållet

triggern

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Tyska

[redigera]

Verb

[redigera]
Konjugation för triggern 

Hjälpverb: haben

Infinitiv triggern
Presensparticip triggernd
Perfektparticip triggert
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich trigger, triggre, triggere  du triggerst  er, sie, es triggert 
Plural wir triggern  ihr triggert  sie triggern 
Preteritum Singular ich triggerte  du triggertest  er, sie, es triggerte 
Plural wir triggerten  ihr triggertet  sie triggerten 
Imperativ
Singular - triggre !, trigger!, triggere ! -
Plural - triggert ! triggern Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich triggere  du triggerest  er, sie, es triggere 
Plural wir triggern  ihr triggeret  sie triggern 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich triggerte  du triggertest  er, sie, es triggerte 
Plural wir triggerten  ihr triggertet  sie triggerten 

triggern

  1. trigga
    Synonymer: auslösen