truce

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av truce  Singular Plural
Nominativ truce truces
Genitiv truce's truces'

truce

  1. vapenvila; andrum
    Synonymer: armistice, ceasefire