truce

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av truce  Singular Plural
Nominativ truce truces
Genitiv truce's truces'

truce

  1. vapenvila; andrum
    Synonymer: armistice, ceasefire
    Etymologi: Av fornengelska trēow.[1]

Källor

[redigera]
  1. Online Etymology Dictionary: "truce", läst 2023-05-22