tumult

Se även Tumult .

Svenska

Substantiv

Böjningar av tumult	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tumult	tumultet	tumult	tumulten
Genitiv	tumults	tumultets	tumults	tumultens

tumult n

1. upplopp, buller

   Besläktade ord: rikstumult, tumultartad

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1523. Av latinska tumultus.

Översättningar

upplopp, buller

• bokmål: tumult m
• franska: tumulte ^(fr)
• spanska: tumulto ^(es) m
• tyska: Tumult ^(de) m