tyr

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

tyr

  1. böjningsform av ty

Bottniska[redigera]

Adjektiv[redigera]

tyr

  • uttal: /tʰɞ́ːɾ/ (Umeå); /tʰɞ́rː/ (Skellefteå, Luleå, Kalix)
  1. torr
    Etymologi: Jämför fornsvenska þor, þør, svenska torr, forndanska thyr, thur, danska tør, norska tørr, norska dialektala turr, fornvästnordiska þurr.
    Grammatik: Kompar. tyrændĭ, superl. tyrest, neutr. toyrt.
    Sammansättningar: dałatyrvið, tyrtall, tyrfuru, tyrraga, tyrverksgres, tyrviðaknærr, tyrviðahǫgst
    Besläktade ord: tyrk’, tyrkes, tyrst, tyrstug